Om Demo.se

  For an English overview, please see my LinkedIn account instead.

Demo.se är en blogg med fokus på politik, ekonomi, kultur och språk i det område som förut låg öster om Europas så kallade järnridå. Jag som skriver, Mi Lennhag, är doktorand i statsvetenskap vid Lunds universitet och arbetar med en avhandling om korruption i Östeuropa. Dessutom skriver jag frilansmaterial, sänder radio, säljer foton, samt modererar debatter och evenemang. Jag undervisar på universitetet om den post-sovjetiska regionen, om svensk politik, förvaltning & grundlagsfrågor/ offentlighetsprincip/ meddelarfrihet, om EU & Östutvidgning, samt om korruption & ekonomisk brottslighet (både i Sverige och utomlands).

Jag har examina i statsvetenskap (inklusive kurser i ekonomi, statistik, retorik & historia), samt i Östeuropakunskap & ryska

Kontakta mig gör man exempelvis på mi(a)lennhag.com, 0709-509323, eller för anonymintet Skype (milennhag) eller Viber (+46-709-509323).

Jag är oftast beredd att mediekommentera i tryckt press, radio (gärna SR) eller tv - om jag känner att jag har något att bidra med. När det gäller radio ställer jag hellre upp på direktsändning, än förinspelade och redigerade intervjuer. Jag har goda tekniska möjligheter att koppla upp mig för att sända radio från egen "studio", bland annat via Skype-länk.

Jag innehar f-skattesedel, internationellt körkort, bil, dykcertifikat, jägarexamen samt utbildning i första hjälpen. 

Intervjua mig kan man göra på svenska, engelska, tyska, danska, norska (om jag kan svara på svenska eller danska), hollänska (om jag kan svara på tyska), och eventuellt ryska (beronde på hur förberedd jag kan vara). 

Jag är medlem i
  • -- Rysk mosaik  - Samlingssida för bloggar om Ryssland på nordiska språk
  • -- SKRUV - Sällskapet för kontakter med Ryssland, Ukraina och Vitryssland.
  • -- Registrerad användare på Wikipedia - Själv bidrar jag med korrigeringar, uppdateringar och förtydliganden i artiklar som berör främst Östeuropa, statsvetenskap och ekonomi.

Entries in Språk (28)

lördag
jan062018

Deltog i "Polenpodden" om korruption och anti-korruptionsarbete

Tidigare i år deltog jag i "Polenpodden" och pratade om korruption och anti-korruptionsatbete i Polen:

"Avsnitt 22: Om den polska drömmen, språkkulturella skillnader och korruption" (eller här i iTunes.)

Polenpoddens alla avsnitt finns att ladda ner här, eller här på iTunes. Där finns mycket lyssnings-värt som jag kan rekommendera! Ted Bergdahl gör ett jättefint jobb med den här podden, och täcker in väldigt olika teman från dagens Polen. 

(Ljudkvalitéten i mitt inslag är tyvärr lite sisådär, eftersom ena parten i samtalet befann sig i Sveirge, och den andra på en flygplats i Polen... Dessutom skulle jag nog för en gångs skull inte använt min proffsiga radio-headset, utan vanliga iPhone-lurar, vilket troligen skulle resulterat mindre "puffar, som man säger på radio-språk. Men det märktes först när inslaget skulle klippas ihop några dagar senare, med kort tid kvar. Men det går utmärkt att lyssna ändå!)

torsdag
okt092014

Min önskan: att Nobelkommittén belönar briljanta Svetlana Aleksijevitj

Ja, jag önskar verkligen att Svetlana Aleksijevitj senare idag faktiskt blir årets nobelprisvinnare i litteratur. Jo, jag hoppades förra året också. Men nu tror jag det är lite mer sannolikt än det var då. 

Om bara kommittén vågar, nu, i en tid då man sällan vet hur Ryssland officiellt reagerar på saker i den "nära omvärlden". (Alltså det som Ryssland definierar som sin närhet, även om ju just Vitryssland/Belarus anses stå Ryssland nära.) Nobelkommittén har ju dock utmanat förut, och inte - inte så ofta i alla fall - vikit av rädsla för hur priset ska mottas i termer av politik och ekonomi.

Så låt oss hoppas att denna berättarmästarinna belönas. Få författare har som Aleksijevitj lyckats fånga - och beröra sin samtid med - de vardagliga berättelserna från den sovjetiska epoken. Aleksijevitj är en del av den "slaviska" berättartraditionen, ja, men hon är också något mer modernt än enbart en efterföljare till "de stora ryska berättarna". Och hon värjer inte för de jobbiga ämnena, för krig och lidande, för den lilla människan, och för hur stora berättelser den lilla människan faktiskt ofta rymmer. Om man bara lyssnar. (Jag tänker ibland i mitt arbete där jag intervjuar vanliga människor om vardagskorruption i de post-sovjetiska länderna, att jag ska försöka lyssna så som Aleksijevitj måste ha lyssnat.)

Och jag hoppades ju på Tomas Tranströmer i flera år, tills det äntligen hände!

Svetlana Alexievich/ Святлана Алексіевіч

tisdag
okt072014

Publicerat: recension av Pussy Riots texter, tal och sånger

Jag "recenserar" texter, tal & låtar av den ryska politiska musikgruppen Pussy Riot i tidskriften Nordisk Östforum (2014:1).

Texten finns tillgänglig gratis här, ifall man loggar in som student eller anställd på svenskt universitet. Tyvärr är texten annars inte gratis. 

Jag har dock skrivit om Pussy Riot tidigare, bland annat på samlingsbloggen Östbloggen, i inlägget "Ryska huliganer – eller ryska regimkritiker?"

("Bokomtaler/recension: Pussy Riot – En pønkebønn for frihet". Nordisk Östforum nr. 01 2014.)

torsdag
jul032014

Mi i 'Studio Ett' (Sveriges Radio) om Ukraina efter vapenvilan (2/7)

Jag deltog i 'Studio Ett' (Sveriges Radio) den 2:a juli for att tala om läget i Ukraina just nu.

Först i inslaget sändes Sten Sjöströms utmärkta reportage från en typ av mottagningsstation för ukrainska flyktingar, där flera olika sätt att se på situationen i Östukraina fick utrymme via intervjupersoner. Därefter talar jag i ca sju minuter lite mer allmänt om problem och möjligheter i Ukraina just nu, samt försöker förmedla hur oerhört svårt det måste vara att vara president i Ukraina dessa dagar.

Inslaget finns här på Sveriges Radios hemsida.

fredag
maj302014

Om det ukrainska folket som föredöme i svensk press - då och nu

Av en slump insåg jag idag att jag citerades i en signerad DN-ledare den 29 april (jag googlade mig själv för att hitta en helt annan artikel.) 

I ledaren "EU-pengar får inte bli skådebröd" skrivs: 

"Uppemot 40 procent av svenskarna säger i en Sifoundersökning att EU måste ge ett mer kraftfullt svar på krisen i Ukraina, rapporterar Europaportalen. Till sajten säger statsvetaren Mi Lennhag att den orangefärgade revolutionen för tio år sedan förändrade vår syn på landet. Stödet är starkt för att unionen ska hjälpa Ukraina."

Detta uttalande baserade jag på en uppsats som jag skrivit, som sedan blev en working paper-rapport som Centrum för Europaforskning publicerade: "Föredömligt folk förvandlar Gränsland till Europaland - Bilden av Ukraina i svensk press januari 2004 till mars 2006"

Jag inser nu att min rapport faktiskt är aktuell, och kanske läsvärd, igen. Den är baserad på ca 2000 artiklar från sex svenska tidningar. (Jag förstår ännu idag inte riktigt hur jag orkade läsa alla de artiklarna, som i många fall handlade om samma händelser.)

Sammanfattning av min rapport:
I den här uppsatsen bedrivs en narrativ medieanalys av hur den svenska rapporteringen om Ukraina sett ut mellan januari 2004 och mars 2006 utifrån sex rikstäckande tidningar. Genom kvantitativa och kvalitativa metoder och med hjälp av ett ramverk av de teoretiska begreppen stereotyper, berättelser och diskussionen om ”den Andre” i Europa, identifieras och diskuteras ett antal huvudteman i mediebilden av Ukraina.

De dominerande huvudteman i rapporteringen är den orange revolutionen, diskussionen om Ukraina i relation till öst och väst i Europa, historiska referenser och ekonomiska möjligheter. Bilden av Ukraina är förvånansvärt homogen i de olika tidningarna. En långsamt förändrad bild av Ukraina synliggörs – med den orange revolutionen som vändpunkt – där landet går från att betraktas som ett Gränsland till ett Europaland. Den orange revolutionen ledde även till en kvantitativ ökning av rapporteringen om och referenserna till landet.

Svensk media är positivt inställd till ukrainskt EU-medlemskap, och det ukrainska folket framställs homogent som modigt, föredömligt och väststrävande. Tidningarna riktar skarp kritik mot rysk inblandning i Ukrainas politik. Generellt är kunskaperna om Ukraina relativt undermåliga och rapporteringen sensationsbetonad, men efter den orange revolutionen märks en förbättrad kvalitet och djupare analyser i rapporteringen. I samband med denna utveckling har stereotyperna delvis förändrats och blivit mer positiva, men samtidigt avtagit i omfattning. Rapporteringen utgår ofta från ett svenskt perspektiv med ämnen som antas intressera svenska läsare och som bekräftar en svensk identitet.

Rapporten finns att läsa i sin helhet här. 

fredag
maj092014

Mi i 'Fokus' om förutsättningarna inför presidentvalet i Ukraina (9/5)

Jag intervjuades av magasinet Fokus (9/5) om problemen kring Ukrainas kommande presidentval den 25 maj. Jag talade t.ex. om svårigheterna att lyckas genomföra ett val som får långsiktig legitimitet både inom Ukraina och i relation till andra länder. Dessutom lyfter jag vad jag anser är en viktig aspekt av den pågående krisen/konflikten: att människor som länge levt nära varandra och i relativt samförstånd plötsligt påverkas i det dagliga livet av polarisering, propaganda, begränsad nyhetsrapportering samt censur (främst i rysk stats-tv).

Klicka på bilden här nedan för fullformat av artikeln!

söndag
apr132014

Några bekräftade uppdateringar/faktauppgifter om Ukraina

Några bekräftade uppdateringar/faktauppgifter om Ukraina/Ryssland (eftersom jag får många frågor):

[Uppdaterad 13 april 18:37] (d.v.s samma sak som jag gjorde, här i februari och här i januari)

  • Militär sattes under söndagen in i större omfattning i östra delarna av Ukraina.
  • President Turtjynov menar att det Ryssland nu ägnar sig åt är ”ett krig mot Ukraina”.
  • President Turtjynov har undertecknat ett dekret som ger amnesti för de proryska separatister som inte öppnar eld mot polisen.
  • Våldet och söndagens dödsoffer hotar fyrpartssamtalen som planerats hållas i Genève på torsdag mellan Ukraina, Ryssland, USA och EU. Ryssland har hotat med att ställa in Genève-samtalen om regeringen i Kiev använder våld mot ”invånare i sydöst som drivits till desperation”.
  • Söndag morgon varnade inrikesminister Avakov via sitt Facebook-konto för att Ukrainas regering sätter hårt mot hårt mot ”terroristerna”.
  • I flera öst-ukrainska städer befarar människor fullskaligt krig. Rapporter om att människor bunkrat mat har förekommit även tidigare, men situationen har intensifierats nu, och mataffärerna blir allt tommare.
  • Omvärlden börjar (äntligen) på allvar tala om vilka separatisterna i Östukraina egentligen är. Media vågar diskutera om eventuella kopplingar till Ryssland och Kreml.
  • Ukrainas regering anklagar separatisterna för att använda mänskliga sköldar. Civila dödsoffer rapporteras via t.ex. nyhetsbyrån Interfax.

onsdag
mar122014

Mi Lennhag i media om Ukraina vintern 2013/2014

En uppdaterad lista över mitt deltagande i media med anledning av händelserna i Ukraina 2013/2014 kommer fortsättningsvis finnas här.

Ett försök till sammanställning, så här långt [uppdaterad 12 mars]:

fredag
mar072014

Mi i krönika i Helsingborgs Dagblad om språk och identitet i Ukraina (5/3)

I onsdagens upplaga av Helsingborgs Dagblad skrev jag en krönika om språk och identitet i Ukraina. Jag försökte förklara vad som egentligen ryms i den så kallade "öst-västliga splittringen av Ukraina", som så ofta nämns i media, men betydligt mer sällan förklaras eller analyseras. Jag försöker förklara vad det betyder att tala ryska, eller ukrainska – eller vad det faktiskt inte betyder. Språk har olika betydelse för olika individer, och vi bör akta oss för enkla etiketter. 

Jag avslutar krönikan med orden: "Sammanfattningsvis bör vi akta oss för enkla etiketter om öst och väst i Ukraina, liksom att tro att ryskspråkiga ukrainare per automatik skulle stödja Rysslands agerande just nu."

Krönikan finns här: "En kris med många bottnar" (eller klicka på bilden intill för full-format)
söndag
jan052014

Pussy Riot, den ryska makten - och Hamlet!

I nästa nummer av 'Nordisk Östforum' bidrar jag med en text om utgåvan ’Pussy Riot – En pønkebønn for frihet’ (Flamme Forlag, översättning till norska: Martin Paulsen).

Jag försöker så här sista kvällen av omarbetning av texten (ty Pussy Riots medlemmar har ju "benådats" under julen 2013, och kontexten för min artikel därmed ändrats) mig på en (lite tafflig) Shakespeare-referens i min kommande artikel:

"I Maria Alekhinas slutappell under rättegången belyser hon Putin som en representant för något som är ruttet i den ryska (tsar-ledda) staten: 'När vi talar om Putin, så menar vi i första hand inte Vladimir Putin, men Putin som det systemet som han skapat - maktens vertikala struktur, där allt i praktiken styrs ovanifrån'" [min översättning]. 

Tveksamt om läsarna kommer genomskåda min (anti-rojalistiska) jämförelse mellan dagens Ryssland och Shakespeares "Konungariket Danmark" anno 1603, eller jämförelsen mellan Putin och en tsar… (Men det gör i alla fall skriv-jobbet roligare för mig.)

Med detta önskar jag mina läsare en god ortodox jul, som ju firas inom kort.

onsdag
nov022011

Litauiska är ett märkligt språk

Nedan syns ett fotografi som jag tog i Litauen under sommarens fältarbete för min avhandling. På den här bilverkstaden i Klaipeda köptes en ny bilruta efter ett bilinbrott. 

Litauiska är ett mycket intressant språk - ibland låter det som polska i melodin, men oftare som grekiska. Just den liknelsen gjorde jag i Litauen till min tolks förtjusning. Kanske kan min association förklaras med att litauiska ord ofta slutar på "-as", som på foton här nedanför? I Litauen hade jag ibland nytta av att kunna tyska, och ibland av att kunna ryska. Men ibland var språket helt obegripligt. Jag har faktiskt aldrig lyssnat på ett språk som jag associerat med så många andra språk, och som därmed också stundtals blev rätt frustrerande.

Litauiska anses vara det moderna indoeuropeiska språket som ligger närmast det ursprungliga indoeuropeiska språket, särskilt vad gäller intonation och accent - vilket gör de jämförande språkforskarna förtjusta.

För hundra år sedan var litauiskan nästan utrotningshotad. Redan på 1880-talet hade den ryska regeringen förklarat språket utdött (även om definitionen av ett "språk" då var rätt olik dagens definition).
Det litauiska alfabetet bygger på en utökad version av det latinska alfabetet. Så här ser bokstäverna ut: 
A Ą B C Č D E Ę Ė F G H I Į Y J K L M N O P R S Š T U Ų Ū V Z Ž

Andra underligheter: 

- Litauiskan saknar artikel, både bestämd och obestämd. Någon neutralt genus finns inte. 

- Ogifta litauiska kvinnor har familjenamn/efternamn som slutar på på -aitė-ytė-(i)utė (och som utgår från faderns efternamn). Gifta kvinnor har däremot familjenamn som slutar på på -ienė (och som utgår från makens efternamn).

- Mansnamn slutar nästan alltid på vokal + s (AudriusSarunas) och flyttar man till Litauen så anpassas ens efternamn ibland efter detta mönster: "-as" läggs till i slutet av utländska namn. Man kan därmed hela Adolfas eller Robertas - och säkert också Anderssonas.

torsdag
dec092010

Rysk litteratur på svenska

En bra lista över rysk litteratur översatt till svenska kan man hitta här på Göteborgs universitet. Hans Åkerström har skrivit. Hela 655 sidor. Visserligen är denna "nätversion" från januari 2009, men den är gratis och lättillgänglig.

Tipstack till Jens Thulin!

tisdag
mar232010

"Ukraine" eller "the Ukraine"?

I förra veckan fick jag i personalrummet här på statsvetenskapliga institutionen en fråga som jag inte direkt kunde svara på. Frågan rörde varför man ofta säger ”the Ukraine” i bestämd form, men inte lika ofta ”the Belarus”. T.ex. är ju en uppräkning av några länder i stil med ”Russia, Belarus and the Ukraine” inte helt ovanlig. Spontant så höll jag med; jag skulle t o m själv kunna säga just så utan att tänka på saken. Eftersom jag blev nyfiken på orsaken till detta sätt att säga så googlade jag lite. Nedan delar jag med mig av de två klipp jag fann mest relevanta.


“Some country names are preceded by an article—like “The United States” and “La France”—but most are not. Sometimes it depends on what language you are speaking: in English we call the latter country simply “France” and “La República Argentina” is just “Argentina” although in the nineteenth century the British often referred to it as “The Argentine.”

When the region formerly known as “The Ukraine” split off from the old Soviet Union, it declared its preference for dropping the article, and the country is now properly called simply “Ukraine”.

[Klippt från www.wsu.edu]


“THE NAME UKRAINE, which first appeared in the historical chronicles in 1187, has been common in the English language for almost 350 years. In the earliest years it appeared without the definite article "the" but in this century the definite article increasingly preceded the name Ukraine.

First of all we might note that the Ukrainian language has no articles so this is not a factor except indirectly. The reason for this is that many Ukrainian immigrant scholars, due to their imperfect knowledge of English, used the form "the Ukraine” in their books thus helping to perpetuate this usage.

Some people have mistakenly thought that Ukraine is a general word meaning "the borderland;' "the steppes" or "the prairies;' which would require the article.

For example, the authoritative five volume Encyclopedia of Ukraine edited by Danylo Struk and published by the University of Toronto Press does not use it. The article is not used by such prominent publications as The Ukrainian Quarterly (New York), Ukrainian Review (London, England), Forum Ukrainian Review (Scranton, Pa.), Ukrainian Voice (Winnipeg), Ukrainian Echo (Toronto), Journal of Ukrainian Studies (Toronto), Ukrainian News (Edmonton) or News From Ukraine (Kiev). In fact, today there is no Ukrainian periodical in English which uses the article although Harvard Ukrainian Studies once forced it on scholarly contributors.”

[Klippt från www.infoukes.com]

fredag
mar192010

SR:s radiosändningar på ryska upphör

Från 1 november kommer Sveriges Radios ryska sändningar bara att gå att lyssna på online. Detta då sändningar på kort- och mellanvåg upphör. Detta betyder att det på en vanlig radio i länder som Ryssland, Vitryssland och Ukraina inte längre går att få in de svenska sändningarna på ryska, vilket alltså varit en möjlighet förut.  

Därtill upphör både radio- och online-sändningar på BSK (bosniska-serbiska-kroatiska).

Pressmeddelandet från SR finns här.



måndag
okt052009

Slaviskt sms-språk

Ivanka skriver väldigt roligt om dagens slaviska sms-språk, som ju är en följd av att kyrilliska bokstäver under lång tid varit ett ytterst sällsynt alternativ på mobiler (även om detta nu börjar ändras). Tänk er vilken uppsjö varianter det blir av olika språk, olika dialekter och av det faktum att bokstäver uttalas olika på olika språk! Samt att det utvecklas informella rutiner som inte alltid är desamma i hela språkområdet.

(Ivanka skriver hur hon första gången hon fick ett ryskt sms skrivet med latinanpassat sms-språk inte förstod, vilket kändes skönt, då jag de få gånger jag fått liknande sms har känt mig väldigt frågande inför väldigt många ord...)

Läs vidare i Ivankas inlägg "S4astlivogo puti!".

söndag
okt042009

Lagförslag om ändrad ställning för ryska språket i Tadzjikistan

Interfax rapporterar att ryskan kan komma att förlora sin status ”the language of international communication” i Tadzjikistan. En majoritet i underhuset röstade nyligen för en ny lag om officiella språk.

MP Dodihudo Saimuddinow från ledande partiet  PDPT (som har 49 av 63 platser i underhuset) sa under debatten att :

"The current language law of the Republic of Tajikistan was passed during the Soviet ear and does not meet the requirements of an independent state"

Saimuddinow lovade dock att ryska språket inte kommer att diskrimineras och att språket redan till viss del skyddas av grundlagen. Men samtidigt lyder artikel 3 i grundlagen: "Tajik is the official language of the Republic of Tajikistan. A Tajik citizen is obligated to know the official language"

Om överhuset på onsdag godkänner det nya lagförslaget återstår enbart en signatur från presidenten. Kommunistpartiet (CPT) har kritiserat lagförslaget.

Vidare kan man läsa om nya förslaget att:

“the bill also compels to use the official language when writing law, managing paperwork, conducting social events, research, posting announcements and advertisements, in official correspondence between country's citizens, and in naming all companies and institutions regardless of the form of ownership. The current law allows to use Russian at trials, in letters to authorities and governmental agencies, and to use Uzbek in the areas populated mainly by ethnic Uzbeks.”

I Tadzjikistan bor nära 8 miljoner, varav uzbeker utgör 25% och ryssar 1% (beroende på vilken typ av folkräkning som görs och vilka frågor som ställs och vilka kategorier som erbjuds, såklart).

På landsbygden är det ytterst svårt att hitta lärare som talar bra ryska, men ändå vill många låta sina barn gå i ryskspråkiga skolor, då dessa har ett anseende om att bedriva undervisning av högre kvalitet.

fredag
jul312009

Googles översättningsfunktion

Jag har tidigare skrivit om olika översättningsnätsidor (t.ex. här). Sista månaden har jag testat Google översätt, men blir inte riktigt klok på om det är en bra funktion eller inte. Mellan vissa språk blir översättningarna riktigt bra, men från svenska till tyska känns som ett skämt. Har även gjort lite tester med till och från ryska. Någon som har bättre koll och som kan uttala sig?

söndag
jul262009

Tadzjikistan inför förbud mot ryska språket

I artikeln Tajikistan Moves to Ban Russian Language i Moscow Times går att läsa att Tadzjikistan förbereder ett förbud mot ryska språket inom olika statsorgan och på offentliga dokument i syfte att stödja det nationella språket. Intressant och läsvärd artikel, särskilt för den som är intresserad av språkpolitik!

torsdag
jul232009

Karlsson på taket - felöversatt men omtyckt

Ett av de gamla testerna man ska genomgå för att komma in på UD:s diplomatprogram (alla testerna ligger för övrigt uppe här) innehöll en fråga om vilken som är Rysslands med sålda Astrid Lindgren-översättningen. Det är nog inte den bok de flesta skulle gissa på, utan faktiskt Karlsson på taket. Under en konversation nu under våren i Ukraina fick jag beskrivet vilken bild man har av Karlsson och det var en helt annan än i Sverige. Karlsson är inte alls så mesig som i Sverige och han är inte butter utan riktigt trevlig. Redan tidigare har jag hört att förläggaren och översättaren tog sig stora friheter och liksom ”bättrade på” Karlssons egenskaper när han skulle bli ryss. Därtill finns det få barn som växte upp under 60- och 70-talen som inte såg de två tecknade filmerna om Karlsson.

I artikeln Ryska barn vill ha rysk Karlsson i SvD skriver Magnus Ljunggren, professor i slaviska språk, om Lilianna Lunginas Karlsson översättning till ryskan:

"Varför har denna felöversättning blivit så till den grad älskad? Svaret är att Lungina – med Lindgrens sanktion – såg till att förstärka något specifikt ryskt i Karlssons anarkistiska karaktär som barnen helt enkelt inte kan vara utan. Också bifigurerna försåg Lungina med ryska markörer. Den beskäftiga hemmatyrannen fröken Bock känns – i Lunginaversion – lätt igen från kollektivlägenheternas tryckande atmosfär och grannfejder. När jag sist hälsade på i en trångbodd Moskvafamilj och barnen fick höra att jag var svensk hördes bara ett unisont: ”Fröken Bock, fröken Bock!” I den ryska barnvärlden har hon blivit ett begrepp."

 

Även Ivanka skriver om saken.

fredag
apr242009

Bioutbud med östanknytning

Jag har ingen TV men går på bio ett par gånger i veckan i genomsnitt. (Jag försökte mig på biobesök i Ukraina men blev helt matt av ukrainskan och full i skratt av stundtals komisk dubbning av skådespelarröster som man vet i verkligheten låter helt annorlunda.)

Daniel Craig – som jag tyckte var en relativt bra skådespelare innan han gav sig in på en bana som James Bond – är aktuell i filmen Motstånd, med premiär i dag. Handlingen utspelar sig 1941 i Vitryssland. Sydsvenskans Annika Gustafsson ”tycker att språkförvirringen sänker en ypperlig historia som annars går emot den slitna klichén om många judars passivitet under andra världskriget”.

Sällan nämns i filmrecensioner frågan om vilket språk som talas i en film som utspelar sig i en icke engelskspråkig region. Dr. Zjivago är ett utmärkt exempel; där pratar skådespelarna ibland engelska med (försök till) slavisk brytning. Ett par ord på ryska sägs under filmen, men det är mest något ”spasiba” (oftare uttalat ”spatsiba”) i något gathörn. Vilket får mig att tänka på den Hamiltonfilm – Den demokratiske terroristen – jag beskådade med Per för några veckor sedan, där en av de allra roligaste scenerna är när någon utbrister ”Achtung, Achtung” i ett sammanhang som inte precis kändes naturligt.

Gustafsson skriver vidare om filmen Motstånd: "Tyskarna talar tyska, ryssarna talar ryska men judarna talar engelska med östeuropeisk brytning. Länge funderar jag på om man har valt engelska därför att skådespelarna inte kan jiddisch. När Daniel Craig och Liev Schreiber i huvudrollerna som de äldsta bröderna Tuiva och Zuz Bielski träffar ryssar talar även skådespelarna ryska. Alltsamman är förvirrande och sänker omedelbart filmens trovärdighetsgrad.”

Samme Craig hade förresten huvudrollen i den smått katastrofala Achangel, som handlar om Craig som akademikern som träffar en av Stalins gamla livvakter och är på spåren vad som verkar anses vara en av världens mest farliga och bäst bevarande hemligheter. Eftersom jag inte kan rekommendera någon att se filmen, kan jag avslöja att det handlar om något så banalt som Stalins eventuella okända barn.

Filmen Katyn, om andra världskrigets massaker i polska staten Katyn, i regi av fenomenale Andrzej Wajda, visas på bland annat biografen Kino i Lund. Kulturskribenten Elzbieta Jasinska Brunnberg, vars morbror blev offer för Katynmorden, skriver på Svensk-polska bulletinens webplats om den politiska och historiska bakgrunden till filmen här. DN hade för ett drygt år sedan en artikel om möjligheterna för Wajda att göra film under sovjettiden.

Lundaprofessorn Kristian Gerner, som var den som fick mig uppmärksam på Wajdas filmer, har skrivet en längre text om Wajdas produktion här.

Slutligen: MacGyver bli film!