Om Demo.se

  For an English overview, please see my LinkedIn account instead.

Demo.se är en blogg med fokus på politik, ekonomi och kultur i det område som förut låg öster om Europas så kallade järnridå. Jag som skriver, Mi Lennhag, är doktorand i statsvetenskap vid Lunds universitet och arbetar med en avhandling om östeuropeisk vardagskorruption. Dessutom skriver jag frilansmaterial, säljer då och då foton, sänder radio, samt modererar debatter och evenemang. Jag undervisar på universitetet om den post-sovjetiska regionen, svensk politik & förvaltning, EU, samt om korruption & ekonomisk brottslighet (både i Sverige och utomlands).

Kontakta mig gör man exempelvis på mi(a)lennhag.com eller 0709-509323. Jag är oftast beredd att mediekommentera i tryckt press, radio eller tv om jag känner att jag har något att bidra med. När det gäller radio ställer jag hellre upp på direktsändning, än förinspelade och redigerade intervjuer. Jag innehar f-skattesedel och tar betalt om jag skriver text som går i tryck. Jag har goda tekniska möjligheter att koppla upp mig för att sända radio från egen "studio" och Skype-länk. Intervjua mig kan man göra på svenska, engelska, tyska, danska och eventuellt ryska. 

Sök på Demo.se
Jag är medlem i
  • -- Rysk mosaik  - Samlingssida för bloggar om Ryssland på nordiska språk
  • -- SKRUV - Sällskapet för kontakter med Ryssland, Ukraina och Vitryssland.
  • -- Registrerad användare på Wikipedia - Själv bidrar jag med korrigeringar, uppdateringar och förtydliganden i artiklar som berör främst Östeuropa, statsvetenskap och ekonomi.
Nyheter om Ukraina & Vitryssland

Nyheter om Ryssland

Ukraina & Ryssland 2013/2014

Ukraina & Ryssland 2013/2014:

Jag nås på 0709-509323 för journalister och personer på plats i Ukraina. Skypenamn: milennhag. Mail: mi@lennhag.com.

En sammanställning av mina medieuppdrag som rör den aktuella situationen i Ukraina och Ryssland finns här.

Twitter
Nyhetsbyråer

Jag stödjer


 

 


 

 

måndag
okt272014

Mi i 'Studio Ett' om Ukrainas parlamentsval (27/10)

Jag deltog i 'Studio Ett' (Sveriges Radio, P1) idag kl. 16.00 i inslaget "Ukraina efter valet". Även Kent Härstedt var med, i sin roll för OSSE och valobservatörerna. 

Några mer eller mindre officiella dokument som är intressanta: 

söndag
okt192014

Rysk press om Sverige: "Jakten" på ryska ubåtar huvudnyhet i ryska Gazeta

  • Den ryska tidningen Gazera.ru har just nu en artikel om svenskarna och jakten på den misstänka/antagna/inbillade ryska ubåten som huvudnyhet.
  • Den pågående svenska försvarsoperationen beskrivs i en lätt lång artikel. Gazeta menar dessutom att det sedan i lördags råder "panik" i svensk press.
  • Artikeln nämner Svenska Dagbladets nyhet ("SvD avslöjar: Skadad rysk ubåt söks i skärgården") om den pågående militära insatsen, där SvD angav en pålitlig källa kring noterade nödsamtal sända på en kanal som används av den ryska militären och som ska ha fångats upp och spelats in. Gazeta skriver att samtalet ska ha varit på ryska, och nämner den misstänkta radiomottagaren i Kaliningrad [vilket är hamnen där Rysslands Östersjöflotta baserar sina miniubåtar].
  • Gazeta skriver att svenska Försvarsmaktens informatör Erik Lagersten meddelat att Sverige inte kan avslöja detaljer i samband med den pågående verksamheten. Gazeta redogör ändå för informationen om att den pågående underrättelseverksamhet bedrivs med hjälp av optiska övervakningsanordningar samt fartyg med precisionssensorer. Tidningen skriver att sökverksamheten innefattar ungefär 200 personer i olika trupper, krigsfartyg och helikoptrar.
  • Gazeta skriver också om spänd väntan i Finland, och ett möte i Helsingfors för en vecka sedan då krav på förklaringar framfördes till Moskva kring incidenten då ryska krigsfartyg störde verksamhet som bedrevs på forskningsfartyget Aranda (inslag i Sveriges Radio här).
  • Ryska artikeln i Gazeta finns här under rubriken "Шведам померещилась российская подлодка".
lördag
okt182014

Spekulationer om ryska ubåtar i Stockholms skärgård

Nu alldeles nyss publicerade Svenska Dagbladet en lång artikel med rubriken "SvD avslöjar: Skadad rysk ubåt söks i skärgården". Texten innehåller ganska mycket information som tidigare inte nämnts i svensk media om den pågående militära insatsen i Stockholms skärgård (jag säger nu dock inte att all den infon är korrekt). T.ex. nämns nödsamtal på ryska som skulle kunna kopplas till Kaliningrad, en förklaring till varför försvarets insats kom igång så snabbt i fredags eftermiddag, samt vad "uppgiftslämnaren" troligen observerade där ute i skärgården (och att detta kunde kopplas ihop med annan information som FRA redan snappat upp).

SvD:s artikel är en intressant och läsvärd text, som dock får en att bland annat undra varför just SvD varit "först" med att nämna en rad "fakta" om den pågående insatsen de senaste dagarna. 

För den som inte såg Försvarsmaktens presskonferenser igår och idag, kan det vara intressant att veta att FM alltså sagt att det inte rör sig om en utbåtsjakt (nämns t.ex. här), utan "annan eventuell utländsk undervattensaktivitet".

Ryska medier rapporterade idag faktiskt rätt intressant om den svenska militära insatsen. Jag sökte (på ryska) på sökord som "Stockholm" och "skärgård" i rysk press. Jag testade även "ubåtar", men det var inte lika framgångsrikt...

SvD:s artikel finns här.

torsdag
okt092014

Min önskan: att Nobelkommittén belönar briljanta Svetlana Aleksijevitj

Ja, jag önskar verkligen att Svetlana Aleksijevitj senare idag faktiskt blir årets nobelprisvinnare i litteratur. Jo, jag hoppades förra året också. Men nu tror jag det är lite mer sannolikt än det var då. 

Om bara kommittén vågar, nu, i en tid då man sällan vet hur Ryssland officiellt reagerar på saker i den "nära omvärlden". (Alltså det som Ryssland definierar som sin närhet, även om ju just Vitryssland/Belarus anses stå Ryssland nära.) Nobelkommittén har ju dock utmanat förut, och inte - inte så ofta i alla fall - vikit av rädsla för hur priset ska mottas i termer av politik och ekonomi.

Så låt oss hoppas att denna berättarmästarinna belönas. Få författare har som Aleksijevitj lyckats fånga - och beröra sin samtid med - de vardagliga berättelserna från den sovjetiska epoken. Aleksijevitj är en del av den "slaviska" berättartraditionen, ja, men hon är också något mer modernt än enbart en efterföljare till "de stora ryska berättarna". Och hon värjer inte för de jobbiga ämnena, för krig och lidande, för den lilla människan, och för hur stora berättelser den lilla människan faktiskt ofta rymmer. Om man bara lyssnar. (Jag tänker ibland i mitt arbete där jag intervjuar vanliga människor om vardagskorruption i de post-sovjetiska länderna, att jag ska försöka lyssna så som Aleksijevitj måste ha lyssnat.)

Och jag hoppades ju på Tomas Tranströmer i flera år, tills det äntligen hände!

Svetlana Alexievich/ Святлана Алексіевіч

tisdag
okt072014

Publicerat: recension av Pussy Riots texter, tal och sånger

Jag "recenserar" texter, tal & låtar av den ryska politiska musikgruppen Pussy Riot i tidskriften Nordisk Östforum (2014:1).

Texten finns tillgänglig gratis här, ifall man loggar in som student eller anställd på svenskt universitet. Tyvärr är texten annars inte gratis. 

Jag har dock skrivit om Pussy Riot tidigare, bland annat på samlingsbloggen Östbloggen, i inlägget "Ryska huliganer – eller ryska regimkritiker?"

("Bokomtaler/recension: Pussy Riot – En pønkebønn for frihet". Nordisk Östforum nr. 01 2014.)

lördag
sep202014

Föreläser om Ukraina, Ryssland, Putin & propaganda under Lunds kulturnatt (20/9)

Idag under Lunds Kulturnatt ger jag kortföreläsningar under rubriken "Ukraina, Putin & propagandan".

Kl. 18.30 (sal 222) & 19.30 (sal 230), Hus Eden, Paradisgatan 5H, Lund. 

Program: 

lördag
sep132014

Mina aktiviteter/kommentarer kring svenska valet 2014

[Uppdaterades 14/9]

VALDAGEN (inplanerade aktiviteter):

  • Under valdagen sitter jag i en panel på Statsvetenskapliga institutionen, Lund, där jag ska kommentera hur den svenska utrikespolitiken kan tänkas se ut efter valet. (21.30-22.00. Edens hörsal, Paradigatan 5H.)
  • Under söndagskvällen är jag expertkommentator i Helsingborgs Dagblads webb-TV för att kommentera riksdagsvalet. Jag deltar ca 20.40 (efter första ValU:n) och 22.30 (då ett preliminärt resultat troligen är tillgängligt för att kommentera).
  • Intervjuas av franska Radio France Internationale om svenska valet.

VECKAN FÖRE VALET (urval):

lördag
sep132014

Mi modererade utrikespolitisk debatt - Ryssland i fokus

(Foto: Lukas J. Herbers)

Fem dagar före valet (9/9) modererade jag en debatt i Lund. Fokus var säkerhets-, försvars-, bistånds- och klimatpolitik.

I debatten deltog Lars Ohly (V), Hans Wallmark (M), Valter Mutt (MP), Désirée Pethrus (KD), Kenneth Forslund (S), Allan Widman (FP), Kerstin Lundgren (C), Markus Wiechel (SD), och Sarah Nilsson Dolah (F!).

Tidningen Lundagård rapporterade om evenemanget ("Rysk dominans i utrikespolitisk debatt"), och skrev bland annat: 

"Samtliga riksdagspartier och Feministiskt initiativ möttes under tisdagskvällen i en debatt om Sveriges utrikespolitiska utmaningar. Trots ett stundtals uppskruvat tonläge bjöds det på få överraskningar.

”Vilken utrikespolitik kommer Sverige föra de fyra kommande åren?”, det var frågeställningen när Utrikespolitiska föreningen bjöd in de potentiella makthavarna för att diskutera bland annat Nato, Ryssland, IS och det växande miljöhotet, modererade av statsvetardoktoranden Mi Lennhag.

Det var hanteringen av Ryssland som dominerade från start, med en höger som delvis vill se Natomedlemskap, en vänster som vill värna alliansfriheten i mer än ett avseende och SD som vill bygga en försvarsallians med de övriga nordiska länderna.

Allianspartierna framställer Ryssland som ett konkret hot mot stabiliteten i Sveriges närområde, som bäst möts av europeisk enighet och Natosammarbete. Lars Ohly från Vänsterpartiet anklagade den sittande regeringen för att försöka smyga in Sverige i Nato utan folkligt mandat. Han fick oväntat medhåll från både Folkpartiet och Moderaterna, även om slutsatserna av analysen skiljde sig. /.../ " (Läs vidare på Lundagård.)

Evenemanget syns t.ex. här på Facebook. (Tyvärr var det fullsatt, och många fick vända i dörren.)

måndag
sep082014

Mi i 'Studio Ett' om möjligheter till snar stabilitet i Ukrainas (27/8) 

I slutet av augusti (27/8) deltog jag i 'Studio Ett', Sveriges Radio P1, för att tala om situationen i Ukraina, med fokus på hur man bör se på framtiden och möjligheterna till att på kort sikt lyckas "lösa" situationen i (öst)Ukraina.

Inslaget fick rubriken "Långvarig konflikt mellan Ryssland och Ukraina", vilket ganska väl summerar vad Sten Sjöström och jag ansåg om just tidsperspektiven. 

onsdag
aug202014

Mi i 'Studio Ett' om Ukraina: Om synen på politiker, Ryssland och konflikten i öst (19/8)

Jag deltog i 'Studio Ett' (Sveriges Radio, P1) om vardagen i Ukraina, förtroendet för presidenten, oron både i östra och västra Ukraina om de alltmer vålsamma striderna, Putin-kritiken m.m.

Och jag fick frågan: Vem skyller man konflikten i Östukriana på? Regeringen, presidenten, armén och bristande resurser? 

Nej, ukrainarna jag intervjuat i sommar skyller rätt konsekvekt på Ryssland, och på Putin.

Inslaget finns här: "Oron och kriget i Ukraina"

fredag
aug152014

Ett minne från min allra första dag i Ryssland


Ett foto (föga smickrande) från första dagen jag var i Ryssland. Jag var 18. Resan gick från Skåne, via Finland, och äntligen hade jag nått fram till rysk mark. Då hade jag längtat och drömt i många år. För att få råd att resa hade jag varit tidningsbud, jobbat i restau
rang och bar, och jag hade plockat morötter med polacker på skånska åkrar (inga andra svenskar ville ha de jobben). Vägen till Ryssland bestod bland annat av liftning, nattbuss och båt. Jag kunde tre fraser på ryska när jag anlände: "tack så mycket" (användbart), "jag kan bara lite ryska" (sjukt opraktiskt att kunna säga denna enda mening på korrekt ryska, för ingen trodde ju mig - och dessutom kunde jag inte ens 'lite' ryska!), samt "jag förstår inte vad ni säger" (också sjukt opraktiskt eftersom ingen trodde mig då heller). 

På fotot äter jag hungrigt en hel karp med händerna, tidigt på morgonen, på en förortsgata utanför Sankt Petersburg. Detta var mitt första mål mat i Ryssland. (Jag vet att det ser ut som om jag äter en fågel, men det gör jag alltså inte.) Jag gick in i en fiskaffär och förstod inget alls, så jag valde något billigt, eftersom jag äter all fisk. Affären sålde enbart fisk och jag var för hungrig för att leta efter något mer ätbart att ha till. Eller bestick. (Först senare lärde jag mig vad karp hette på ryska.)

Bagaget var minimalt, mocka-rocken var från UFF, och resväskan var svenska försvarets avlagda M59 med stålram. Det enda av värde jag hade med var min dyra kamera. Jag sov med kamera-remmen runt halsen eller ena armen varje natt (på natt-tåg, vandrarhem, tågstationer, som inneboende, på bussar), eftersom jag inte ville bli bestulen på den. Tunnelbane- och gatuljud spelades in med en diktafon från 80-talet, och jag tecknade massor. Jag gjorde i princip bara saker som var gratis. Jag hann därmed se otaliga revolutionsmuseer och säkert lika många militärhistoriska museer, eftersom dessa tydligen alltid är gratis i postsovjetiska stater. Jag kom hem med mycket teckningar av propagandabilder, och sovjetiskt manliga män som krigade eller jobbade med tunga jordbrukssysslor, eller starka och bestämda kvinnor som slet i fabriker och traktorer. 

På en tunnelbane-biljett fick man stanna i underjorden så länge man ville, så jag såg senare under den resan faktiskt alla Moskvas metrostationer under ett par dagar (ett billigt nöje för ungefär en krona om dagen). 

Damen jag bodde hos i Sankt Petersburg lärde mig min första ryska: hon radade upp matvaror och saker från hemmet och övade glosor med mig. Kvällen efter var det förhör. Men det första jag lyckades säga på ryska bortsett de där tre fraserna jag kunde när jag kom dit var: "det är kallt", för kallt var det den hösten. Det tog inte lång tid innan rimfrosten frös på insidan av fönstren. 

Putin var ännu rätt okänd, och inte alls folkets man.

Jag hade med en liten parlör jag fått av en omtänksam släkting. Men den var så omodern att meningarna inte var användbara för att kommunicera. Däremot var det ett utmärkt sätt att få karga ryssar att skratta. Jag minns ännu andra kvällen hos damen i Sankt Petersburg, när hon och hennes släkt som var på besök fick bläddra i min parlör. Oj, jösses vad de skrattade. De skrattade så de grät. Jag tror parlören var från kanske 50- eller 60-talet. Den innehör, minns jag, bland annat meningen "vill ni putsa mina polisonger?". Tack vare den där parlören lyckades jag få många blyga eller tveksamma ryssar att spricka upp i stora leenden. En utmärkt parlör, alltså.

Jag fortsatte plugga ryska glosor hela resan. Men grammatiken lät jag bli. Jag lyckades efter några månader ändå kommunicera hyfsat okej genom att bara säga alla ord i grundform i en rad efter varandra. Vill man förstå, så kan det ju gå ändå. 

Första veckorna tyckte jag dock att ryssarna var de mest ohövliga människor jag någonsin träffat. Det var hemskt. Sedan gick det över. Jag började förstå mentaliteten, och jag började våga försöka tala ryska. Och inte ens en dag som denna kan jag egentligen tänka så värst ont om vanliga ryssar. Det kan vara viktigt att få berätta, eller påminna sig själv och andra om.

(Jag tycker fortfarande karp är rätt gott, trots att den ibland kan smaka lite väl mycket sump.)

tisdag
aug122014

Augusti, i västra Ukraina

"Magical sunshine", gammal begravningsplats, västra Ukraina. Augusti 2014.
(© Mi Lennhag. Free to share, but keep this text!) 

torsdag
jul312014

Deltog i "Radiokorrespondenterna" (Sveriges Radio) från Lviv, tema ukrainsk identitet (30/7)

Igår (30/7) deltog jag – direkt här från Lviv i Ukraina! – i Maria Persson Löfgrens 41 minuter långa radio-program ”Radiokorrespondenterna” på temat ukrainsk identitet och nationalism. Flera intressanta personer talade från olika perspektiv. 

Nu kunde jag rapportera hem till Sverige med headset från hotellrummet. Annat var den år 2000 (när Putin var ny på tronen i Ryssland) och jag skulle rapportera hem till svenska tidningar från bland annat Ukraina. Då gick jag till statliga postkontor i Kiev, Odessa m.m. och satt i små boxar utan fönster och skrev telegram hem. När jag rapporterade från Ukraina år 2009 (mitt under snöstorm, och finanskris, hög arbetslöshet och utbredd förtvivlan) satt jag i stället på sunkiga internet-kaféer i källare och skickade hem text från datorer som var för långsamma för att kunna öppna annat än enbart ren text.

Detta känns som en talande bild mot bakgrund av en Majdan-rörelse som varit mycket kunnig om sociala medier, som sänt live från Kiev dygnet runt sedan förra året, som har mobil-appar för att organisera och förmedla information, och som mobil-video-filmar t.ex. polismän som ses ta emot mutor och lägger upp på gemensamma hemsidor i syfte att förändra landet. 

(Som en parentes kan jag tillägga att jag är så glad över att bo i Sverige, där man kan delta i Public Service och faktiskt få kritisera eller kommentera just Public Service-rappoteringen om vissa ämnen. En otänkbarhet i så många andra länder.)

Jag började tala ca 30 minuter in i sändningen nedan, som finns här.

tisdag
jul292014

Fortsatt tältläger och aktivitet på Majdan (Kiev, juli 2014)

En foto-hälsning från Kiev, där tältlägrena, nattvakterna, uniformerna och skotthålen ännu syns. Humorn är levande. Flaggor, plakat och klotter är kreativt. Bilden nedan manar till att "stoppa den ryska fascismen". 

(© Mi Lennhag. Free to share, but keep this text!)

fredag
jul252014

Majdan-graffiti om Krim (Kiev, juli 2014)

Graffiti från Majdan om Krim. 24 juli 2014. 

(© Mi Lennhag. Free to share, but keep this text!)

torsdag
jul242014

Jag är i Ukraina nu (juli/augusti)

Jag är i Ukraina nu, och nås på följande sätt: 

  • Mobil (svensk): 0709-509323. (Skicka helst sms, eller ring.)
  • Skype: 'milennhag'
  • Twitter: @Lennhag
  • E-mail: mi@lennhag.com

Jag är här i jobb och genomför intervjuer om korruption, ekonomi och politik. Jag kan ha tid för vissa medie-uppdrag under tiden här. Jag kan inte alltid svara i telefon, men sms:a eller maila mig.

torsdag
jul172014

Att inte vilja tala om ett nytt kallt krig

Alldeles oavsett vem som orsakat det nedskjutna planet i Östukraina idag, och oavsett om det ens var avsikten att skjuta ned ett civilt flygplan, så är situationen mycket beklaglig. Fredlig diplomati, dialog - och även sanktioner - blir svårare och svårare. Och jag tycker det är så synd och sorgligt att de länder i Östeuropa som jag i grunden uppskattar på så många sätt, har hamnat/försatt sig i det här. Det gäller alltså både Ryssland och Ukraina.

Jag önskar nästan att någon kunde vrida tillbaka klockan till när jag var 18 år och reste till Ryssland och Ukraina första gången. Då, år 2000, gick utvecklingen inom så många områden i en helt annan riktning än den gjort sedan Majdan-protesterna i Ukraina började för mindre än ett år sedan och den ukrainska ekonomin långsamt rasat samman ännu mer, men även sett över flera år i Ryssland nu, där yttrandefrihet och mänskliga rättigheter alltmer inskränkts efter hand. Det känns faktiskt sorgligt, särskilt idag, när jag vet att flera av de europeiska tidningarnas ledarsidor i morgon kommer tala om ett nytt kallt krig i Europa.

måndag
jul142014

Mi i TT om att Slovjansk "återtagits" & att vapenvilan inte förlängdes i Ukraina

Jag intervjuades av TT (5/7) om att ukrainska styrkor återtagit Slovjansk och att "separatister" flytt staden. Texten finns t ex här i GP ("Rebellkritik mot Putin efter förlust").

Jag citerades därefter även i Dagens Industri (6/7) om osäkerheten i Ukraina efter att "separatisterna" lämnat Slovjansk ("Proryska rebeller rasar mot Putin").

lördag
jul122014

Om svensk yttrandefrihet, och en kollega som in i det sista försvarade den

För exakt ett år sedan skickade jag och professor Lennart Lundquist in slutversionen av vår artikel om Snowden, svensk yttrandefrihet och visselblåsare till Svenska Dagbladets Brännpunkt-sida ("Sveket som drabbar oss alla"). Och nu finns inte Lennart mer, vilket känns djupt sorgligt. Han var en vass, obekväm, lekfull, provokativ och mycket rolig akademiker. De där sommarveckorna när vi skrev ihop för ett år sedan var så roliga. Han hade inte producerat gemensam text ihop med någon på över tio år, men han tyckte verkligen det var oväntat kreativt och roligt att få testa igen, och med någon så mycket yngre (han var född på 30-talet, jag på 80-talet). När medie-stormen som följde på vår artikel drabbade oss, hade jag precis lämnat mitt torp i Västergötland, och Lennart befann i en stuga på Gotland. Så han skickade all media på mig ("du är ung, du kan det där, och du gör det ju så bra"). 
Nu blir det mindre opera på jobbet för oss som jobbar kvällar och helg ibland, och mindre fotbollsprat i fikarummet. Jag minns Lennarts förtjusning när han som vanligt först tystnat i fotbollsdiskussionen vid tio-fikat, för att jag (dvs en icke-man) kom in i rummet, men jag i stället snappade upp ämnet och jämförde matchen som diskuterades med Brasilien-matchen vid VM 1994, och Tysklands bronsmatch 2006. "Åh, du snackar fotboll! En tjej!" Men mest var han en akademiker med integritet, och civilkurage. En pålitlig kollega, ifall man var ärlig och engagerad när man talade med honom. Nu blir hans senaste bok inte färdig, och han kommer inte gästföreläsa på min kurs i höst. Jag kommer inte igen få säga till studenterna "att nu ska ni ha en gästföreläsare som ni gärna får provocera, och som bara blir förtjust ju mer ni ifrågasätter hans forskning och tankar".

torsdag
jul032014

Mi i 'Studio Ett' (Sveriges Radio) om Ukraina efter vapenvilan (2/7)

Jag deltog i 'Studio Ett' (Sveriges Radio) den 2:a juli for att tala om läget i Ukraina just nu.

Först i inslaget sändes Sten Sjöströms utmärkta reportage från en typ av mottagningsstation för ukrainska flyktingar, där flera olika sätt att se på situationen i Östukraina fick utrymme via intervjupersoner. Därefter talar jag i ca sju minuter lite mer allmänt om problem och möjligheter i Ukraina just nu, samt försöker förmedla hur oerhört svårt det måste vara att vara president i Ukraina dessa dagar.

Inslaget finns här på Sveriges Radios hemsida.