Om Demo.se

  For an English overview, please see my LinkedIn account instead.

Demo.se är en blogg med fokus på politik, ekonomi, kultur och språk i det område som förut låg öster om Europas så kallade järnridå. Jag som skriver, Mi Lennhag, är doktorand i statsvetenskap vid Lunds universitet och arbetar med en avhandling om korruption i Östeuropa. Dessutom skriver jag frilansmaterial, sänder radio, säljer foton, samt modererar debatter och evenemang. Jag undervisar på universitetet om den post-sovjetiska regionen, om svensk politik, förvaltning & grundlagsfrågor/ offentlighetsprincip/ meddelarfrihet, om EU & Östutvidgning, samt om korruption & ekonomisk brottslighet (både i Sverige och utomlands).

Jag har examina i statsvetenskap (inklusive kurser i ekonomi, statistik, retorik & historia), samt i Östeuropakunskap & ryska

Kontakta mig gör man exempelvis på mi(a)lennhag.com, 0709-509323, eller för anonymintet Skype (milennhag) eller Viber (+46-709-509323).

Jag är oftast beredd att mediekommentera i tryckt press, radio (gärna SR) eller tv - om jag känner att jag har något att bidra med. När det gäller radio ställer jag hellre upp på direktsändning, än förinspelade och redigerade intervjuer. Jag har goda tekniska möjligheter att koppla upp mig för att sända radio från egen "studio", bland annat via Skype-länk.

Jag innehar f-skattesedel, internationellt körkort, bil, dykcertifikat, jägarexamen samt utbildning i första hjälpen. 

Intervjua mig kan man göra på svenska, engelska, tyska, danska, norska (om jag kan svara på svenska eller danska), hollänska (om jag kan svara på tyska), och eventuellt ryska (beronde på hur förberedd jag kan vara). 

Jag är medlem i
  • -- Rysk mosaik  - Samlingssida för bloggar om Ryssland på nordiska språk
  • -- SKRUV - Sällskapet för kontakter med Ryssland, Ukraina och Vitryssland.
  • -- Registrerad användare på Wikipedia - Själv bidrar jag med korrigeringar, uppdateringar och förtydliganden i artiklar som berör främst Östeuropa, statsvetenskap och ekonomi.
torsdag
nov292018

Intervjuades i Expressen om Ukraina & Ryssland (27/11) 

Expert: ”Putin är positiv till Ukrainas agerande” (<-- Länk till artikeln i fulltext)

Ordkriget mellan Ryssland och Ukraina trappas upp. 

Putin säger att han är ”djupt oroad” över att Ukraina inför undantagslagar – men Ryssland har egentingen inget att frukta, menar Östeuropaexperten Mi Lennhag.

– Jag tror att Putin är positiv till att Ukraina agerar så här, säger hon.

Konflikten i Kertjsundet vid Krimhalvön har lett till ett upptrappat ordkrig där Ukraina och Ryssland anklagar varandra för aggressiva provokationer.

I söndags besköts den ukrainska flottan och tre fartyg beslagtogs med besättningsmän ombord.

Nu har den ryska underrättelsetjänsten släppt en video där tre ukrainska sjömän medger att de har inkräktat på den ryska gränsen. Det är oklart Ryssland har tvingat fram erkännandet men en av dem läser tydligt från en teleprompter, rapporterar AP.

Estland: ”Det här är krig i Europa”

 Reaktionerna från omvärlden har varit blandande. Nato manar till lugn och FN:s säkerhetsråd har hållit krismöte. Flera länder står bakom stärkta sanktioner.

Estlands president Kersti Kaljulaid fördömde kraftigt den ryska attacken under tisdagen.

– Det här är krig i Europa. Den ukrainska befolkningen har varit i krig sedan 2014, och Krim är fortfarande under ockupation, säger Kersti Kaljulaid enligt ERR.

I ett samtal med Tysklands förbundskansler Angela Merkel ska Rysslands president Vladimir Putin ha sagt att han är ”djupt oroad” över att Ukraina inför undantagslagar. Konflikten kan blossa upp ytterligare, säger Putins talesperson enligt AP.

Undantagslagar i Ukraina ”exceptionell åtgärd”

– Undantagslagarna är både en markering från Ukraina och ett steg i att omfördela militära resurser och flytta personal från östra fronten ner till kusten vid Azovska havet, säger Mi Lennhag, Östeuropaexpert och statsvetare vid Lunds universitet.

Mi Lennhag menar att undantagslagarna är en ”exceptionell åtgärd” samtidigt som Ukraina är tydliga med att de inte deklarerar krig.

– Ukraina har inte så mycket annat att ta till om de inte vill deklarera krig. De kan fördöma händelsen och kräva att besättning och fartyg släpps, men de är varken med i Nato eller EU, säger Mi Lennhag.

– Ryssland har egentligen ingenting att frukta från Ukraina. Undantagslagarna har inte någon reell effekt på Ryssland. Ryssland och Putin tjänar på att omvärlden har dramatiska rubriker, eftersom det är i linje med landets övriga agerande. Ryssland vill provocera fram reaktioner, det är ett krig som till stor del förs i propaganda och medierna. Jag tror att Putin är positiv till att Ukraina agerar så här, då har man lyckats påverka dem.

– Rysslands mål är att vara en stormakt i världen, och det här har inte främst att göra med Ukraina. Ukraina blir ett medel för att visa omvärlden dess makt: Att Ryssland har kunnat annektera Krim utan att omvärlden gör mer än att fördöma och införa sanktioner är anmärkningsvärt, samtidigt som få andra alternativ vore möjliga, säger Mi Lennhag.

tisdag
nov272018

Intervjuades i Dagens Industri om situationen i Ukraina (26/11)

Läget vid det omstridda Kertjsundet, där Ryssland på söndagen stoppade tre ukrainska företag, fortsätter att vara nervöst.

Både den ryska rubeln och den ukrainska hryvnian föll på måndagen, liksom Moskvabörsen.

Helgens ryska maktdemonstration följdes av ett ordkrig på måndagen när sundet åter öppnades. Ukraina kräver att Ryssland släpper de tillfångatagna sjömännen. Ryssland anklagar Ukraina för farliga manövrar vid den snabbyggda bron över till Krimhalvön, som annekterades 2014.

Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, UI, säger att det passar in i mönstret för den lågintensiva konflikt som har pågått i snart fem år. 

"Det brukar komma en eskalering från rysk sida vid olika tillfällen, som att Ryssland skickar in mer materiel och stridande på ukrainsk mark eller agerar till havs. Eskaleringen vid Kertjsundet har kommit krypande under en längre tid. De första rapporterna kom redan i augusti."

Han säger att konflikten skapar osäkerhet och skadar Ukrainas ekonomi.

"Mariupol är en viktig exporthamn. Det kan också få president Petro Porosjenko att fatta dåliga beslut, som undantagstillstånd. Det främjar inte reformarbetet utan lägger en våt filt över utvecklingen", säger Martin Kragh.

Däremot är det svårare att säga hur det påverkar rysk inrikespolitik.

"Vladimir Putin har tappat popularitet efter pensionsreformen, men jag svårt att se att här skulle vända det."

Även Mi Lennhag, Östeuropaforskare på Lunds universitet, har sett hur Ryssland har byggt upp sin militära kapacitet i den Azovska sjön under längre tid. 

"Bron över Kertjsundet är både en rysk symbol och en militär stödjepunkt som gör det ännu svårare att ta sig igenom.

Hon säger att det slår mot Ukrainas tillgång till kust och hamnar som ligger innanför sundet. 

"En rätt stor del av Ukrainas kust påverkas. Det är inte bara Mariupol som ligger där inne, utan flera av landets viktigaste hamnstäder. Även om sundet har öppnats tror jag att det kan avskräcka företag från att våga chansa på att alltid kunna komma igenom", säger Mi Lennhag.

Hon påpekar att Ukraina trots striderna i öst och Krimkrisen inte har förklarat krig mot Ryssland, utan kallar den ukrainska motreaktionen en "antiterroroperation".  

"Frågan är om det ändras om det blir undantagslagar, om det skulle trappas upp efter nästan fem år av rysk ockupation av Krimhalvön."

Konflikten kan dock komma lägligt både för ländernas presidenter.

"Det är presidentval i Ukraina till våren. Det här kan göra det lättare för Petro Porosjenko att öka sin popularitet. Samtidigt har Vladimir Putin svårt att argumentera för den nya pensionsreformen. Efter annekteringen av Krim steg hans popularitet i Ryssland kraftigt, så det här kan stärka hans ställning."

Hur påverkar hot om skärpta och förlängda sanktioner?

"Jag tror inte att Ryssland riktigt bryr sig. Fördömanden viftar man bara bort, som efter Krim eller giftattacken i Salisbury. Det är svårt att se vad omvärlden ska ta till som biter på Ryssland", säger Mi Lennhag.

Samtidigt ökar det sjunkande oljepriset trycket på Ryssland att ta itu med en pensionsreform. Regeringen vill höja pensionsåldern för kvinnor från 55 till 63 år, och för män från 60 till 65 år. Samtidigt är medellivslängden för män bara 67 år.

Ekonomiskt ser det ljusare ut för Ukraina än vad det har gjort på länge. 

I fjol frös Internationella valutafonden IMF ett stödpaket på 17,5 miljarder dollar, nära 160 miljarder kronor, på grund av missnöje med reformarbetet. Ukraina är Europas näst mest korrupta land, på plats 130 av 180 länder i Transparency Internationals granskning. Bara Ryssland, på plats 135, är värre.

I oktober gav dock IMF klartecken till ett stödpaket på motsvarande 35,3 miljarder kronor. Detta efter att regeringen efter flera års tvekan har tagit det impopulära beslutet att höja det kraftigt subventionerade gaspriset för hushållen.

Trots det verkar det svårt för president Petro Porosjenko att bli omvald i mars. 

Julia Tymosjenko, tidigare gasbolagschef och premiärminister och hård kritiker av sparkraven, leder på nära 20 procent. Tvåa är komikern Volodymyr Zelensky på 11 procent, trots att han ännu inte har meddelat om han verkligen ställer upp i valet.

Petro Porosjenko ligger först trea, på 10 procent, enligt en undersökning av institutet Razumkov.

Kanske ännu värre för Petro Porosjenko är att nästan 50 procent säger att de inte något som helst förhållande tänker rösta på honom. Julia Tymosjenkos anti-rating är 27 procent.

tisdag
nov272018

Deltog i Studio Ett (P1, Sveriges Radio) om situationen i Ukraina (26/11)

"Konflikten mellan Ryssland och Ukraina" (<-- länkt till inslaget på Sveriges Radios hemsida)
  • FN:s säkerhetsråd diskuterar den hastigt upptrappade konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Detta efter att Ryssland bland annat bordat och beskjutit tre fartyg i Kertj-sundet i Azovska sjön utanför Krim.
  • Ryssland säger att de agerade efter ukrainska provokationer, vilket Ukraina förnekar, och frågan är hur man ska se på det som nu händer vid den av Ryssland annekterade Krimhalvön.
  • Hör Mi Lennhag, Ukrainaexpert och statsvetare Lunds universitet, och Jakob Hedenskog, forskare totalförsvarets forskningsinstitut FOI och expert på rysk utrikespolitik och Ukraina. Vår korrespondent Jesper Lindau medverkar också.

(Tyvärr blev det krångel med ljud-justeringen, så jag som är den enda som inte sitter i studion i Stockholm hördes inte så bra.)

tisdag
sep182018

Deltog i Europapodden, Sveriges Radio, om NordStream (18/9)

Jag deltog idag i "Europapodden" i Sverigs Radio. Temat var NordStream 2: Europeisk energi- och säkerhetspolitik, Gazprom, rysk gas, Ukrainas roll samt debatten i Europas länder.

Deltog gjorde även , & .

Lyssna här!

fredag
sep072018

Publicerat: Nyskriven artikel om Rysslands näringsliv/ekonomi i Nationalencyklopedin

Jag har skrivit en ny artikel om Rysslands näringsliv/ekonomi för 

Den långa versionen av texten återfinns här, men kan vara bakom betalvägg eller kräva inloggning. 

söndag
sep022018

Intervjuades av TT om mordet på en ukrainsk separatistledare (1/9)

Jag intervjuades av TT (1/9) med anledning av mordet på den Kreml-stödde separatist-ledaren Zachartjenko i Donetsk, östra Ukraina. Ryssland varnar officiellt Ukraina i hårda ordalag, och Ukraina är starkt kritiskt tillbaka. 

Artikeln med rubriken "Rebelledarens död kan elda på Ukrainakriget" publicerades i flera tidningar, exempelvis Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Sydsvenskan, och Göteborgsposten

Mina citat:

De snabba anklagelserna efter mordet följer ett mönster i konflikten, konstaterar Östeuropaexperten Mi Lennhag vid Lunds universitet.

- Under flera händelser de senaste åren har båda sidor varit snabba med väldigt kraftfulla officiella uttalanden om hur det ligger till, säger hon, och tillägger att parterna betraktar kriget om sanningen som ytterst viktig. 

- Informationen och desinformationen riktar sig nog egentligen mest till befolkningarna i Ukraina och Ryssland eftersom det är viktigt att ha folkets stöd av både ekonomiska och förtroendemässiga skäl.

onsdag
aug152018

Deltog i Musikguiden (Sveriges Radio) om Pussy Riot & Ryssland 

Jag deltog i ett radioprogram om musik () i Sveriges Radio P3, om Pussy Riot, Ryssland, politisk musik och mänskliga rättigheter. 
     
Trots att jag inte är objektiv i just den här frågan, så uppmuntrar jag er att lyssna! Programmet är på svenska, sändes i slutet av juli och finns här på webben för online-lyssning eller som podd att ladda ner. 
       
tisdag
jul102018

Publicerat: Nyskriven biografi över Rysslands utrikesminister Lavrov i Nationalencyklopedin

Jag har skrivit en biografi om Rysslands utrikesminister Lavrov för . Tidigare fanns ingen text om den ryske ministern.

Den långa versionen av texten återfinns här, men kan vara bakom betalvägg eller kräva inloggning. 

fredag
mar162018

Intervjuas inför presidentvalet i Ryssland 

Jag intervjuades av presstjänsten vid Lunds universitet inför presidentvalet i Ryssland kommande söndag: "Lundaforskare om det ryska valet: Det är rädslan och makten Putin vill åt". 

Jag uttalar mig om utmaningar för Putin, ryska militärutgifter, eventuella hot mot Sverige, stormaktsambitioner, trollfabriker och propaganda, samt om inskränkningar i mänskliga rättigheter.

Artikeln länkar till mina nyskrivna texter i Nationalencyklopedin inför valet i Ryssland. Inför det ryska presidentvalet har Mi Lennhag skrivit följande texter för Nationalencyklopedins räkning: "Biografi över president Vladimir Putin", "Biografi över premiärminister Dmitrij Medvedev", "Historia: Efter Sovjetunionens upplösning", "Statsskick", "Politik", "Internationella relationer", "Enade Ryssland, politiskt parti".

FULLTEXT: Biografin över Putin finns tillgänglig i fulltext här (version efter presidentvalet) och artikeln om Rysslands historia efter 1991 finns här.

måndag
mar122018

Publicerat: Nyskrivna texter om Ryssland, Putin mm i Nationalencyklopedin

Lagom inför det ryska presidentvalet, som hålls söndagen den 18:e mars, har det svenska uppslagsverket Nationalencyklopedin valt att satsa på nyskrivna texter om Ryssland och landets politiska ledare. Jag har varit anlitad, vilket resulterat i följande nyskrivna uppslagsord:  

Artiklarna kan vara bakom betalvägg. 

FULLTEXT: Biografin över Putin finns tillgänglig i fulltext här (version efter presidentvalet) och artikeln om Rysslands historia efter 1991 finns här.

ENGLISH: Soon it's presidential election in Russia. I've written - in Swedish, in the leading encyclopedia Nationalencyklopedin - new texts about Putin, Medvedev, Russian history, politics, political parties, international relations. 

lördag
jan062018

Deltog i "Polenpodden" om korruption och anti-korruptionsarbete

Jag deltog i "Polenpodden" och pratade om korruption och anti-korruptionsatbete i Polen:

"Avsnitt 22: Om den polska drömmen, språkkulturella skillnader och korruption" (eller här i iTunes.)

Polenpoddens alla avsnitt finns att ladda ner här, eller här på iTunes. Där finns mycket lyssnings-värt som jag kan rekommendera! Ted Bergdahl gör ett jättefint jobb med den här podden, och täcker in väldigt olika teman från dagens Polen. 

(Ljudkvaliteten i mitt inslag är tyvärr lite sisådär, eftersom ena parten i samtalet befann sig i Sverige, och den andra på en flygplats i Polen... Dessutom skulle jag nog för en gångs skull inte använt min proffsiga radio-headset, utan vanliga iPhone-lurar, vilket troligen skulle resulterat i färre "puffar", som man säger på radio-språk. Men det märktes först när inslaget skulle klippas ihop några dagar senare, med kort tid kvar. Men det går utmärkt att lyssna ändå!)

måndag
jan012018

Twitter-kontot aktivt igen. Välkomna!

Jag har haft Twitter sedan 2009 och varit mer aktiv vissa perioder än andra. Det har berott både på jobb och prioriteringar. Nu uppdateras mitt konto ofta igen, och på det viset tänker jag att det ska förbli - så välkomna dit! Nu dessutom med 280 tecken i stället för de tidigare 140, något som faktiskt gör en stor skillnad.

Det handlar nästan uteslutande om Östeuropa, med en förhoppning om att nå ut med intressanta och viktiga händelser från regionen, varifrån informationsflödet ju ibland påverkas negativt av exempelvis begräsningar i språkkunskaper, kunskap om vilka källor som är tillförlitliga (det kan vara en konst att undvika ryska fake-news), eller hur man kan tolka och förstå händelser, politiska tal eller nya lagar i en politisk, ekonomisk och kulturell kontext. 

Jag är inte längre aktiv på Facebook. Så jag nås per mail, sms, Twitter, Viber, Skype - eller telefon. 

Användarnamn: @Lennhag

onsdag
dec132017

Mi i Dagens Industri om Ukrainas politiska turbulens (8/12)

Jag intervjuades i Dagens Industri - i artikeln "Ny turbulens – IMF "djupt oroade" över Ukraina" - om den politiska turbulensen i Ukraina.

Här är några av mina sammanfattande ord om vad som hänt i Ukraina de senaste två veckorna:

Ukrainas president Pedro Porosjenko har mötts av tilltagande protester, där den tidigare georgiske presidenten Micheil Saakasjvili deltar som blivit både arresterad i sitt hem, fritagen från en polisbuss av supportrar - och återigen arresterad. 

Saakasjvili blev tillfångatagen i sin lägenhet i tisdags i förra veckan, enligt honom själv utan arresteringsorder eller formella dokument, något som strider mot ukrainska lagar, om så är fallet. Han anklagas för att ha hjälpt en "kriminell organisation" och för att stödja deras kriminella aktiviteter. Efter att han fritogs från polisbussen attackerade polis och säkerhetsstyrkor hans supportrars tältläger, i hjärtat av Kyiv, utanför parlamentsbyggnaden, vilket även var skådeplatsen för de så kallade Majdan-protesterna som startade sent under 2013, och blev en mycket blodig historia. Men fel tält attackerades, och sovande demonstranter skadades. 

Senaste tiden har Saakasjvili kommunicerat med Porosjenko via Facebook, något som säkerligen känts förnedrande för en president. Saakasjvili förmedlar bland annat att Porosjenko borde ha lärt sig att inte bruka våld, vilket är en tydlig signal om det övervåld som användes mot ukrainska demonstranter under främst våren 2014.

Jag tror egentligen inte att Saakasjvili vill vinna presidentmakten i Ukraina. Dessutom är han faktiskt statslös. Han avsade sig sitt georgiska medborgarskap för att tillträda posten som guvernör i ukrainska Odessa, men fråntogs i somras sitt ukrainska medborgarskap av presidenten. Ukrainska myndigheter säger att Saakasjvili stödjs från ryskt håll, medan den anklagade själv framhåller vilken hatad man han var efter det rysk-georgiska kriget 2008. Ja, han säger rent av att Putin inte har en mer bitter fiende i världen är han själv, och avvisar anklagelserna om kopplingar till Ryssland som befängda. Men han har samtidigt svårt att helt avfärda att han visserligen tillträdde som president i Georigen efter den fredliga rosen-revolutionen 2003, men senare anklagades för både maktmissbruk och korruption. Han avgick som president 2013.

Däremot försöker Saakasjvili troligen skapa en opposition för att få Porosjenko att avgå. Saakasjvili anser att det finns är en kriminell grupp kring Porosjenko och att ledaren inte längre är en demokratiskt agerande president. Kritiken mot Porosjenko, från olika håll, har tilltagit långsamt under de tre och ett halvt år han varit president. Porosjenko är inte känd för att ha åstadkommit så mycket. Beslut och reformförsök stannar i parlamentet, och reformtakten har avstannat. De omtalade reformerna, den nya transparensen, och ett icke-korrupt ledarskap - ja, det är saker som många ukrainare fortfarande saknar. Hela Ukraina lider dessutom av kriget som pågår i östra Ukraina, samt av Rysslands ockupation av Krimhalvön som inte verkar ha något slut. 

Porosjenkos bakgrund som affärsman kan göra att han ser till långsiktiga mål, eller i alla fall uppfattas så i vissa läger i Ukraina. Det bidrog till att han framstod som den bäste kandidaten när han valdes till president för snart fyra år sedan. Han har dock hållit en ganska låg profil. Porosjenkos har trots allt fått in i alla fall lite mer transparens i rättssystemet och administrationen, stabiliserat ekonomin något, även om arbetet mot korruption inte har kommit så långt. Han har heller inte återinfört de beryktade säkerhetsstyrkorna, som upplöstes efter övervåldet och morden på Majdan under tidig vår 2014. Och han har inte mötts av några stora protester.

Kan Porosjenko bli omvald? Det vore väl första gången i Ukraina... Det har varit en stor rotation på maktposterna, vilket gör det svårt att skapa stabilitet och långsiktighet. Samtidigt kan ukrainarna rösta på Porosjenko för att få lite lugn och ro. Då kan de välja någon som i alla fall inte har gjort så mycket skada. Ukrainarna börjar tröttna på att det inte har hänt så mycket, men har faktiskt inte så många alternativ. IMF varnar för korruptionen och Ukrainas allvarliga ekonomiska läge. Ukrainarna önskar stabilitet och en normal vardag. Och slut på kriget i östra Ukraina, som tär på både människoliv, vardag, ekonomi och enighet.

måndag
nov272017

Fyra år efter Maidan-protesterna började i Ukraina

För exakt fyra år sedan skrev jag en text i Sydsvenskan, om de protester som då nyligen startat i Ukraina, under rubriken "Ett associeringsavtal hade troligen inneburit ryska reaktioner och ekonomiska förluster på kort sikt”. 

Detta var före civila dödsoffer, polisbrutalitet, sträng kyla, men också före ett envist och alltmer välorganiserat civilsamhälle. Före flyende presidenter, nyval av både parlament och president, och allmänt inrikespolitiskt kaos. Före Putins riktigt stränga retorik gentemot Ukraina, och omvärldens sanktioner mot Ryssland. Och före det krig i östra delarna av Ukraina, som ännu pågår, och före Krim ockuperades. 

Jag fick kritik för min artikel, där jag främst lufter fram att protesterna i Ukraina troligen handlar om betydligt mer än ett uteblivet associeringsavtal med EU. Det är intressant att läsa texten fyra år senare och jämföra med verkligheten. 

(Artikeln i sin helhet:) Ett associeringsavtal hade troligen inneburit ryska reaktioner och ekonomiska förluster på kort sikt

Om Ukraina under morgondagens toppmöte i Vilnius hade signerat ett associationsavtal med EU hade ryska motaktioner varit att vänta.EU har förmodligen inte fullt ut förstått och varit villigt att kompensera för de ekonomiska förluster som Ukraina då skulle göra, skriver Mi Lennhag, statsvetare vid Lunds universitet.

Översatt till svenska betyder landsnamnet Ukraina ungefär gränsland eller gränsområde. Landets geografiska position har framträtt tydligt även politiskt den senaste tiden, då Ryssland och EU från var sitt håll har försökt knyta Ukraina närmare sig.

Medan EU lockat med ett så kallat associeringsavtal har Ryssland inbjudit till en tullunion.

Söndagens massprotester, med 50 000 deltagare i Ukrainas huvudstad Kiev, är de mest omfattande sedan den orangea revolutionen 2004.

Ukrainas regering annonserade nyligen sitt nej till EU:s omskrivna krav på ett frisläppande av den fängslade oppositionspolitikern Julia Tymosjenko. Demonstranterna visar nu sitt missnöje med att regeringen i förra veckan deklarerade sitt bordläggande av planerna på att under EU-toppmötet i Vilnius, som inleds i morgon, signera och ingå i ett frihandels- och samarbetsavtal med EU.

Under toppmötet var Ukraina det enda land som skulle signera detta associationsavtal, vilket föregåtts av många års dialog. Istället meddelade Ukrainas politiska ledning ett närmande till Ryssland, som kan innebära en tullunion med Ryssland, Vitryssland och Kazakstan.

Ukrainas inrikespolitik på hög nivå framstår för många icke-ukrainare som lätt kaotisk, med en ständig rotation och återanvändning av tidigare presidenter, premiärministrar, oppositionsledare, borgmästare och oljeförmögna affärsmän.

Jag tror att politiken ofta framstår så även för ukrainarna.

Men den ukrainska regeringspolitiken är ombytlig och svårförutsägbar även i förhållande till Ryssland och EU.

Varför väljer regeringen att frångå den mångåriga linjen med en önskan om ett närmare samarbete med EU och istället stoppa förberedelserna för att ingå associeringsavtalet?

Medan Rysslands president Vladimir Putin anklagar EU för att utöva utpressning mot Ukraina och understöda massdemonstrationerna pekar Sveriges utrikesminister Carl Bildt (M) på att Ukrainas premiärminister ser en risk för att de hotande drastiska minskningarna i Rysslands handel med Ukraina kan försätta Ukraina i konkurs.

Ryssland är i dagsläget både Ukrainas huvudsakliga gasleverantör och största handelspartner (om EU inte räknas som ett land).

Ukrainas premiärminister Mykola Azarov framhåller landets svåra ekonomiska situation som skäl för sitt agerande. Samtidigt antyder han att strategin att närma sig Europa inte har förändrats.

Putin och Ukrainas president Viktor Janukovytj har på kort tid träffats två gånger, och vilka informella hot och löften som framförts där vet vi inte mycket om.

Vad vi vet är att Janukovytj om ett drygt år vill bli omvald, vilket är en svår balansgång. Å enda sidan stöds han av landets förmögna och mäktiga rysktalande oligarker, som förväntar sig försiktighet gentemot EU och dess hårda handelsregler. Å andra sidan är det uppenbart att många ukrainare önskar närma sig EU, som har en helt annan politisk agenda.

Men ett associeringsavtal med EU hade troligen inneburit ryska reaktioner och ekonomiska förluster för Ukraina på kort sikt. Detta har EU nog inte fullt ut förstått och varit villigt att ”kompensera” för, exempelvis genom konkreta garantier.

Nu står Ukraina inför en kall vinter, då Rysslands makt över gasberoendet är stor. Man ska inte heller glömma Ukrainas språkliga och historiska koppling till Ryssland.

Däremot är den fängslade tidigare premiärministern Julia Tymosjenko snarare en bifigur i sammanhanget. Som premiärminister beskrevs hon ibland som en oärlig finanskvinna som tjänat smutsiga miljoner inom energisektorn vid utförsäljningarna 1991 – men samtidigt som en ledare folket kunde stödja, eftersom hon trots allt ”lyckats” i det hårda ukrainska klimatet.

Detta betyder inte att den ukrainska befolkningen tycker att hon bör fängslas på politiska grunder, eller vägras läkarvård.

Poliskår, rättsväsende och politiker ses bland många ukrainare som korrupta, och folk har därför vid flera val röstat för oppositionen.

Ukrainsk politik präglas av kortsiktighet, och av en uppgivenhet inför det politiska. Men man bör minnas att de politiska intriger på hög nivå som EU-politiker ser som viktiga för Ukraina inte alltid är de frågor som ukrainare framhåller.

Folk demonstrerar just nu inte för Julia Tymosjenko. De demonstrerar inte enbart för ett visst EU-avtal – utan även emot maktlöshet, politiska spel och bristande lyhördhet.

Mi Lennhag är statsvetare vid Lunds universitet och forskar om korruption i det postsovjetiska området.

tisdag
nov212017

Publicerat: "Effektivt men långsamt anti-korruptionsarbete i Polen"

I tidningen Svensk-Polska Bulletinen skrev jag tidigare i år artikeln "Effektivt men långsamt anti-korruptionsarbete i Polen", som nu alltså även finns i en version på nätet (i "Webb-Bulletinen"). Samma text finns här: 

Effektivt men långsamt anti-korruptionsarbete i Polen

Polen försöker förbli ett föregångsland vad gäller korruptionsnivåer inom det geografiska område som tidigare låg öster om Europas så kallade järnridå.

I början av varje år publicerar organisationen Transparency International sin världsomfattande rapport med uppskattade korruptionsnivåer i nästan alla världens länder. Länderna högst upp är de minst korrupta; här brukar de nordiska länderna placera sig. I år hamnade Polen på plats 29, att jämföra med exempelvis plats 41 år 2011, och 2008 då placeringen blev 58.

Om man ser till det geografiska område som hade sovjet-lika ekonomier fram till 1991 – d.v.s. de postsovjetiska länderna, samt länderna på Balkan och östra Centraleuropa – är det enbart Estland som har en bättre placering än Polen. Tjeckien, som länge setts som ett föregångsland, placerar sig först på plats 47. Ryssland och Ukraina återfinns så lågt som på en delad 131:e plats. Ukraina har länge varit Europas mest korrupta land.

Poäng säger mer än plats

Samtidigt ger inte alltid själva placeringen hela sanningen. Ett land kan klättra i rankingen för att andra länder blivit mer korrupta, snarare än att landet i fråga blivit mindre korrupt. Polen har inte nämnvärt förbättrat sina poäng de senaste åren. Det finns många bidragande orsaker. För det första bör man tänka på att anti-korruptions-
arbete kan ge snabbare resultat om ett land är väldigt korrupt inom flera sektorer, och flera initiativ för att motverka korruption kan initieras. Polen genomförde också flera drastiska och ofta effektiva åtgärder för ungefär ett decennium sedan. För det andra bör man minnas att tiden sedan finanskrisens början 2008 varit en ekonomisk utmaning för i princip alla världens ekonomier. För det tredje bör Polen placeras i en geografisk kontext. Korruption inom ett land påverkas av vad som sker i grannländer, särskilt för export- och importberoende länder. Faktorer som naturligtvis påverkat Polen är: 1) kriget i Ukraina samt påföljande dramatiska ekonomiska nedgång, 2) Rysslands militärt aggressiva beteende och faktiska annekteringar av andra staters territorier, 3) otryggheten i Baltikum inför både ekonomi, politik och militär utveckling i Ryssland, inom NATO, och i USA. Polen har, trots dessa händelser under det senaste decenniet, förbättrat sina korruptionsnivåer, och behöver alltså inte nödvändigtvis betraktas som fast i en avstannad trend.

Svågerpolitik

I Polen återfinns korruptionsproblem inom politiken, där flera rapporter indikerar att politiker fortfarande använder sina positioner för personlig ekonomisk nytta, eller för annan privat icke-ekonomisk vinning (svågerpolitik) genom att gynna anhöriga och vänner. Medborgare fortsätter också i flera undersökningar uppge detta som ett stort problem.

I Polen, liksom i många andra länder, är offentlig upphandling en väldigt utsatt arena för korruption. Dessa upphandlingskontrakt, inom exempelvis statliga byggprojekt, involverar stora summor pengar. Både nepotism och stora mutor förekommer i dessa svårkontrollerade ”affärer”.

På en mer vardaglig nivå fortlever också inom vissa områden en tradition av att ge och ta emot ”extra” betalningar eller ”gåvor”. Medborgare uppger att sjukvårdssystemet fortfarande inbegriper mutor och korruption, utöver ett uttalat folkligt missnöje med politisk korruption. Ett problem i flera post-sovjetiska länder, men även i länder som hade en liknande ekonomi, är den korruption som i vissa fall verkar vara en seglivad vana när allmänhet möter det offentliga. Det handlar alltså om offentlig sektor när privatpersoner och företag försöker få dokument, tillstånd, eller tjänster utförda, och där extra betalning är en fortsatt förekommande rutin. Offentliganställda har ofta låga löner, och inte sällan råder en outtalad rutin att en låg inkomst ”kompenseras” genom mindre mutor.

Polismutor minskar

Samtidigt är företagsvärlden i Polen betraktad som alltmer fri från korrupta affärer, även om tiden och kostnaden det tar att starta ett företag förra året fortfarande låg långt över genomsnittet i OECD-länderna. Polisväsendet har också genomgått flera och effektiva reformer för att minska korruptionen, exempelvis mutor till trafikpolis för att slippa betala ”riktiga” – ofta högre – böter. Dessa reformer har gjort att folk stadigt uppgivit ett ökat förtroende för att polisen försöker och lyckas bekämpa korruption. Till skillnad från flera länder i regionen anses tull- och gränskontrollen i Polen fungera utan utbredd korruption. Likaså är skattesystemet relativt välkontrollerat och välfungerande.

Ibland framstår ”chockterapi” – fast i helt annorlunda och mindre omfattande skala än i exempelvis Ryssland efter Sovjetunionens fall – som ett effektivt sätt att bekämpa korruption. Vissa djupt rotade mönster, brister på kontrollmekanismer eller krångliga byråkratiska procedurer kan behöva förändras från en dag till en annan, snarare än försök med långsamma processer. Det återstår nu att se om Polen kommer fortsätta våga satsa på vissa sådana nödvändiga drastiska förändringar.

torsdag
nov022017

Mi i norska tidningen "Dagen" om religion och ateism i Ryssland

Tidigare i år intervjuades jag av den norska tidningen Dagen i artikeln "Mer og mer marginalisert" om ateism, religion och lagar i Ryssland, samt Rysslands agerande för att stärka den rysk-ortodoxa kyrkan.

Detta är ett både intressant och viktigt ämne, men nyheterna om och från Ryssland har ju på senare tid handlat om betydligt mer storpolitiska frågor än religionsfrihet. 

Hela artikeln finns i länken ovan. Delen där jag intervjuas finns här nedan:

Mi Lennhag er journalist og Øst-Europa-forsker ved Lunds Universitet i Sverige. Hun er klar på at arven etter Sovjetunionen er et viktig aspekt med tanke på rollen religion spiller i Russland i dag, men at det er såpass lenge siden Sovjet-tiden at samfunnet nå i liten grad er preget av lovene som regjerte da.  

– Det er for eksempel relativt mange ateister i Russland i dag, og dette er ikke bare noe som sitter igjen fra Sovjet-tiden, men noe de fleste selv har valgt, sier hun.    

Hva angår spørsmålet om hvor mye utviklingen og forandringene tidlig på 90-tallet betydde for troende russere, forklarer Lennhag at det var veldig mye annet som skjedde på denne tiden, som gjerne var mer akutt for det daglige livet enn trosfrihet.  

– Det var fullstendig kaos. Det ble innført markedsøkonomi, det skjedde store forandringer i velferdssystemet, og folk skulle plutselig konkurrere med andre om jobb på et arbeidsmarked. Hadde det vært slik at man gikk fra et totalforbud mot religion, så hadde nok dette vært en stor overgang, men det var jo ikke det som skjedde i dette tilfellet. Mange troende hadde kors og andre religiøse motiver og symboler hjemme, og feiret eksempelvis russisk-ortodokse høytider, sier hun.  

Om situasjonen for kristne i dag sier Lennhag:

– Det virker som dagens kristne og andre trosminoriteter ser på det som et problem at offentlige tjenestemenn og politi, som jo skal håndheve religionsloven, har for dårlig kunnskap om hva denne innebærer.  

– Og nye lover som er blitt innført i senere år virker å være designet for å styrke Den russisk-ortodokse kirkes stilling i landet og dette på bekostning av andre trossamfunn.

måndag
sep112017

Photo of the Day: The Surprising Soviet Church

Klaipeda, Lithuania.

There is a very interesting story behind this church. If you want to google, the name of the curch is: Šv. Juozapo Darbininko bažnyčia

© Mi Lennhag (Free to share/publish, but keep the photographer's name.)
tisdag
jun272017

Mi on BBC Radio (26/6)

I was interviewed by BBC Radio () about the release of Johan Gustafsson, former Swedish hostage in Mali.

Time code here is 42:20.

tisdag
maj302017

Mi on American tv on Russian threats towards Sweden & the Baltics (25/5)

On May 25th I was interviewed by American TV (Public Broadcasting Service) in the program NewsHour. The theme was potential Russian threats towards Sweden and the Baltics, with a story from Gotland (a Baltic Sea island). I'm interviewed right after the Swedish Defense Minister.

(What you see me saying on TV is what was chosen from a 40 minutes interview. I normally say no to anything but live broadcasting, afraid of being quoted in an odd context. But Malcolm Brabant (winner of the Peacock Award, amongst other things), seemed professional and serious in the pre-interview, and NewsHour is a trustworthy show. Preferring radio, and not wanting to be recognized in the supermarket, I've said no to Swedish public service TV many times (on topics as Russia, Ukraine, Eastern Europe etc.), so 9 million American viewers seemed less frightening…)

"Long-neutral Sweden beefs up military defenses to face Russia threat"

Part of the interview, in a written form:

MALCOLM BRABANT: Last week, the Swedish defense minister, Peter Hultqvist, was at the Pentagon, raising concerns with Defense Secretary James Mattis.

PETER HULTQVIST, Swedish Defense Minister: From my perspective, Russia is the main challenge. Russia challenged the European security order. This has a destabilizing impact on Northern Europe and beyond.

MALCOLM BRABANT: Four years ago, Russia simulated a nuclear attack against Sweden as part of a military exercise. Its submarines and agents have also reportedly been probing Swedish defenses.

But political scientist Mi Lennhag, a former Foreign Ministry Russia specialist, believes the Kremlin is bluffing.

MI LENNHAG, Lund University: I think that Putin and Kremlin, Russia, want a bipolar world again, where Putin is a greater man than Trump, and especially to destabilize Europe, to make sure that Europe and Sweden in this case and the Baltics actually know that Russia is strong and powerful — and it is — and that the major goal is to make people aware of it, not to really act on it.

lördag
maj132017

Photo of the Day: Polish Protests

Torun, Poland. 

© Mi Lennhag (Free to share/publish, but keep the photographer's name.)